Frågor och svar om det nya avfallssystemet i Ludvika kommun

Vi kommer att utöka listan efter hand när fler frågor dyker upp. Hör gärna av dig om du har funderingar! Kontakta oss via e-post info@wbab.se eller telefon 0240-309 90.

 

Vad har Ludvika kommunfullmäktige tagit beslut om?

Kommunfullmäktige har beslutat att införa ett nytt avfallssystem i Ludvika kommun. Beslutet innebär att alla hushåll och verksamheter ska sortera ut sitt matavfall och restavfall istället för att blanda det i samma soppåse som görs idag. Matavfallet kommer att läggas i papperspåsar och restavfallet i plastpåsar. Restavfall är det avfall som är kvar efter utsortering av matavfall, förpackningar, tidningar/returpapper och farligt avfall, exempelvis blöjor, bindor, tandborstar, disktrasor, kuvert, dammsugarpåsar och tops.

 

Dessutom kommer villahushållen och fritidshusägarna erbjudas möjlighet att få förpackningar och tidningar/returpapper hämtade hemma vid fastigheten, så kallad fastighetsnära insamling (förkortat FNI).

 

Hur fungerar fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar/returpapper?

Kunden får två kärl som är uppdelade i flera olika fack, där varje avfallsslag har sin egen plats. Allt avfall hämtas sedan av en sopbil som också är försedd med olika fack så att inget avfall blandas.

 

Varför ska vi sortera avfallet?

Ambitionen både inom Sverige och EU är idag att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp. Avfallshanteringen har gått från fokus på deponering och destruktion till resursutnyttjande och hållbar konsumtion.

 

EU har beslutat om en avfallshierarki, en avfallstrappa, som styr hur vi ska ta hand om vårt avfall. Avfallstrappan består av fem steg: förebygga, återanvända, återvinna, energiutvinna och deponera. Att förebygga mängden avfall är bättre än att återanvända, att återanvända är bättre än att återvinna och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är bra för miljön och ekonomin.

 

Genom att införa sortering av matavfall och erbjuda hämtning av förpackningar och tidningar/returpapper är vi på rätt väg uppåt i avfallstrappan.

 

Avfallstrappans prioritetsordning

1. Förebygga

Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön.

 

2. Återanvända

Det avfall som finns ska vi försöka återanvända, till exempel genom att skänka bort gamla saker till någon som behöver dem eller lämna dem till second hand butiker.

 

3. Materialåtervinna

När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det kan exempelvis handla om återvinning av förpackningar och tidningar/returpapper men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.

 

4. Energiutvinna

Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning.

 

5. Deponera

I sista hand ska avfallet deponeras. Materialet är då inte längre med i kretsloppet och det försvinner som tillgänglig resurs för oss människor.

 

Det finns också utpekade nationella och regionala mål om att minst 50 % av matavfallet ska sorteras ut. Dessutom visar plockanalyser att det slängs mycket förpackningar och tidningar/returpapper i restavfallet istället för att lämna det i behållarna på återvinningsstationerna. Nationella studier visar att ungefär 60 % (cirka 2/3) av det som läggs i soppåsen är felsorterat och borde istället lämnas till materialåtervinning.

 

Hur sorterar man avfallet i andra kommuner?

Över 200 kommuner i Sverige har separat matavfallsinsamling och
i Dalarna har alla kommuner förutom Ludvika och Säter det i dagsläget.

 

Cirka 40 kommuner i Sverige har infört fastighetsnära insamling
av förpackningar och tidningar/returpapper i kärl med flera fack och det är ytterligare cirka 20 kommuner som precis som Ludvika har beslutat om att införa det och som är på gång att göra det.

 

När införs det nya avfallssystemet?

Vi räknar med att införa det nya avfallssystemet under 2019.

 

Vilka valmöjligheter kommer det att finnas?

Alla hushåll och verksamheter i Ludvika kommun ska börja sortera ut sitt matavfall i en separat påse.

 

Villahushåll och fritidshusägare kommer att ges möjlighet att sortera sina förpackningar och tidningar/returpapper hemma i kärl försedda med flera fack och sedan få avfallet hämtat genom s.k. fastighetsnära insamling (även förkortat FNI).

 

Vad kommer det att kosta för den enskilda kunden?

Det är kommunfullmäktige som bestämmer vilken avfallstaxa som ska gälla i kommunen. Exakt hur taxan kommer att förändras genom införandet av det nya avfallssystemet och hur det i sin tur påverkar den enskilda kunden går inte att uttala sig om i nuläget.

 

Avfallstaxan kommer att vara miljöstyrande, vilket innebär att renhållningsabonnemang som är förenat med högre miljönytta kommer att vara billigare än abonnemang som är sämre för miljön. Det ska helt enkelt löna sig att sortera sitt avfall till återbruk och materialåtervinning.

 

Varför har kommunen valt just detta system?

Vi har studerat och utvärderat olika system och har kommit fram till att detta system passar bäst för Ludvika kommuns lokala förutsättningar. Vi vill erbjuda ett avfallssystem där det är lätt att göra rätt för kunden, samtidigt som avfallet blir bra sorterat och håller hög kvalitet.

 

Vad är bra med avfallssystemet?

Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar/returpapper ger en hög service till hushållen. Kunden slipper att lagra och frakta detta avfall till en återvinningsstation utan sorterar och slänger det istället hemma vid fastigheten i respektive fack i sopkärlet.

 

Dessutom visar erfarenheter från andra kommuner som har fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar/returpapper på goda sorteringsresultat. Färre förpackningar hamnar i soppåsen för restavfall. Det betyder i sin tur att en mindre andel avfall går till förbränning och mer går till materialåtervinning. Att återvinna materialet är bättre både för miljön och ekonomin.

 

Vad tycker kunder i andra kommuner som redan har fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar/returpapper?

Erfarenheter från andra kommuner som har flerfackskärl är att hushållen är mycket nöjda. Istället för att lagra förpackningar och tidningar/returpapper inomhus sorterar hushållen avfallet direkt ute i sopkärlet.

 

Finns det några nackdelar med avfallssystemet?

För att kunna gå över till det nya insamlingssystemet behöver vi göra investeringar. Vi kommer exempelvis köpa in nya kärl som är försedda med flera fack för den utökade sorteringen. Dessutom  behöver vi köpa in sopbilar som kan hämta flera avfallsslag samtidigt utan att avfallet blandas i bilen.

 

Vad kommer att hända med dagens sopkärl?

Dagens sopkärl börjar bli uttjänta och kommer att samlas in i samband med att de nya flerfackskärlen ställs ut. De gamla kärlen kommer att malas ned och materialåtervinnas för att bli nya sopkärl.

 

Hur kommer avfallet tas om hand sedan?

Det insamlade avfallet transporteras till Björnhyttan för omlastning. Varje avfallsslag kommer att hanteras separat och mellanlagras frånskilt från varandra. Matavfallet körs till Borlänge och restavfallet transporteras till energiåtervinning. Förpacknings- och tidningsmaterial kommer att gå till respektive materialåtervinnare.

 

Varför ska vi använda papperspåse till matavfallet?

Det insamlade matavfallet kommer att köras till Borlänge Energis förbehandlingsanläggning för att sedan gå vidare till produktion av biogas och biogödsel. Anläggningen i Borlänge har höga kvalitetskrav. Det är inte tillåtet att använda varken plast eller bioplast som emballage till matavfallet. Vi kommer därför att samla in matavfallet i papperspåse. Alla kommuner i Dalarna använder papperspåsar till sitt utsorterade matavfall.

 

Kommer jag att kunna dela kärl med grannen även i fortsättningen?

Ja, precis som idag kommer det att vara möjligt att dela sopkärl med närmaste granne eller att ha gemensam hämtplats med flera grannar.

 

Får jag fortsätta att hemkompostera?

Ja, du kommer även i fortsättningen att kunna hemkompostera om du har godkänd kompost och gjort en anmälan till Ludvika kommun, myndighetsnämnden miljö och bygg.

 

Vad händer med återvinningsstationerna?

Förpacknings- och tidningsinsamlingen har i nuläget inga planer på att ta bort sina återvinningstationer. De större behållarna som finns på återvinningsstationerna kan också komma att behövas när det uppstår stora förpackningar eller extra mycket förpackningar som vid exempelvis jul och födelsedagar.

 

Hur stor plats tar de båda kärlen?

Ett kärl på 370 liter har följande mått:

bredd 75 cm, djup 87 cm och höjd 110 cm

 

Om två kärl ska stå bredvid varandra behöver uppställningsplatsen vara 180 cm bred och 100 cm djup. 

 

Vad har hänt med sorteringsanläggningen på Björnhyttan?

Sorteringsanläggningen stängdes i juni 2016. Anläggningen var
från 1979 och krävde återkommande reparations- och underhållsarbeten och var dyr att hålla i drift. Anläggningen motsvarar inte dagens miljölagstiftning där det bästa är att matavfallet behandlas till biogas och biogödsel.

 

Vad händer nu?

Nu påbörjar vi på WessmanBarken Vatten & Återvinning arbetet med att planera och förbereda införandet av det nya avfallssystemet. Vi ska exempelvis ta fram tydliga instruktioner så att alla kunder vet hur sorteringen går till, köpa in fordon och kärl samt anpassa regler och avgifter.

 

Dessutom kommer villahushållen och fritidshusägarna få välja abonnemang, d.v.s. om de enbart vill ha matavfallet och restavfallet hämtat eller om de även väljer fastighetsnära insamling av sina förpackningar och tidningar/returpapper. Men innan kunderna ska välja abonnemang kommer vi att genomföra en omfattande informationskampanj. Vår personal kommer exempelvis finnas ute vid olika samlingsplatser för att visa det nya avfallssystemet och svara på frågor. Det kommer med andra ord vara gott om tid för kunden innan det är dags att göra sitt val. Det kommer även att finnas möjlighet att byta abonnemang i efterhand för den som så önskar. Om allt går enligt planen införs det nya avfallssystemet under 2019.

WessmanBarken Vatten och Återvinning AB, WBAB

Besöksadress: Frejgatan 5, Smedjebacken
Postadress: Frejgatan 5, 777 30 Smedjebacken
E-post: info@wbab.se Telefon:  0240-309 00